Under ytan


Den självklara heteronormativiteten

– skolan som plats för köns- och sexualitetskonstruktion

Forskningsprojektet ”Den självklara heteronormativiteten – skolan som plats för köns- och sexualitetskonstruktion” genomförs på Linköpings universitet. Fyra delstudier ingår i projektet.

Projektets syfte är att synliggöra hur heterosexualitet görs till norm i skolan. Studien syftar också till att utveckla strategier för sätt att tala, tänka och agera kring kön och sexualitet utan att marginalisera eller osynliggöra homo- och bisexuella. Projektet består av fyra delstudier där texter, tal och handlingar analyseras utifrån ett diskursperspektiv. Textanalys av skolans styrdokument och läromedel kring skolans värdegrund kommer att utgöra gemensam bakgrund för delstudierna. Genom textanalyser, djupintervjuer och deltagarobservationer på lärarutbildningar och i skolans verksamheter fokuserar forskarna på hur heterosexualitet görs till norm i olika sammanhang och vilka konsekvenser detta kan antas få för förståelser av sexualitet, kön, klass och etnicitet, med betoning på det första. De sammanhang som valts är lärarutbildningar, skolan som arbetsmiljö, elever i de lägre åldrarna, samt strategier för undervisning i värdegrundsfrågor. Resultat från projektet kommer att kunna få betydelse både för verksamheten på skolorna och för lärarutbildningen. För skolornas del handlar det dels om att skapa medvetenhet och dels om att ge underlag för strategier som leder till mindre diskriminering och en bättre skolmiljö för homo- och bisexuella. För lärarutbildningens del kommer resultaten att kunna användas för utvecklingsarbete av kurser om värdegrund och genus.

Projektets uppläggning
Gemensamt för projektets fyra delstudier är, förutom fokusering på konstruktion av heteronormativitet, att texter, tal och praktiker analyseras utifrån ett diskursperspektiv. Det innebär att metodiska tillvägagångssätt inte kan skiljas från de teoretiska perspektiven (Winther Jörgensen/Phillips 2000 Torfing 1999). Med diskursanalys avses att man studerar de föreställningar och normer om identitet och samhälle som återfinns i människors tal och praktiker. Alla delstudier fokuseras på hur normer kring mångfaldsarbete, kön och sexualitet konstrueras i kommunikationen människor emellan, både i tal och handling.

De fyra delstudierna har som gemensam utgångspunkt en textanalys dels av skolans styrdokument och dels av läromedel kring skolans värdegrund. Analysen fokuseras på hur föreställningar om kön, sexualitet och normalitet konstrueras i de olika dokumenten. Motivet för val av material är att dessa dokument och detta arbete kan antas ha en normerande funktion för arbetet i skolorna. Denna officiella norm kommer sedan att sättas i relation till hur normer konstrueras i praktiker inom lärarutbildning och i verksamheten på skolan, med fokus på hur normer upprepas i olika kontexter och tillsammans med andra normer.

Delstudie ett – lärarutbildning
Syftet med delstudie ett är att studera vilka föreställningar om skola och lärarroll som konstrueras i lärarutbildningen och vilka normer om sexualitet, kön, klass och etnicitet som följer av detta. Studiens huvudfråga är vilken bild av lärarrollen som förmedlas i utbildningarnas informationsmaterial, kursutbud och kursinnehåll. Normer om kön, etnicitet och klass har problematiserats i lärarutbildningen. En enkönad, svensk och medelklasspräglad lärarkår har setts som ett problem. Detta kan man bland annat förstå av projektet ”Fler män till lärarutbildningen”, som bedrivs vid lärarutbildningen i Norrköping. På likartat sätt finns, bland annat i Linköping, aspirantutbildningar som riktar sig till män och kvinnor med utländsk bakgrund. Detta gäller även den sociala snedrekryteringen till all högre utbildning. Även inom detta område bedrivs på flera högskolor och universitet olika projekt för att bredda rekryteringen. Motsvarande åtgärder med avseende på sexuell läggning lyser dock med sin frånvaro. En översikt av kurser och kurslitteratur i lärarutbildningarna visar även att normer kring sexualitet, homofobi och heterosexism är lång ifrån prioriterade områden. Forskarnas intresse i föreliggande projekt är dock inte vad som inte görs, utan hur normer och värden kring sexualitet, kön, etnicitet och klass konstrueras, befästs och ifrågasätts i det som faktiskt görs. Materialet kommer dels att bestå av texter och dels av djupintervjuer med universitetslärare och studenter. Diskursanalysen av detta material kommer att inriktas mot hur normer om lärarrollen och lärarens uppdrag samtidigt befäster omförhandlar och upprepar normer om sexualitet, kön, etnicitet och klass. De lärarutbildningar som valts för studien är lärarutbildningen vid Stockholms universitet, vid Malmö högskola och vid Umeå universitet. Stockholm har valts därför att det är en äldre lärarutbildning vid ett större universitet. Malmö har valts därför att det är en nyare utbildning vid en ny högskola och Umeå har valts därför att man där tillsammans med RFSL har utarbetat en kurs för verksamma och blivande lärare, om än vid sidan av det ordinarie kursutbudet, kring sexualitet med speciellt fokus på homo- och bisexualitet. Studien av de tre utbildningarna kan givetvis inte ge en heltäckande bild av hur normer kring sexualitet konstrueras i alla Sveriges lärarutbildningar, utan är mer att betrakta som en fallstudie, som dock kan förmodas visa på tendenser med giltighet även utanför de lärosäten som står i centrum för studie.

Delstudie två – strategier kring sexualitet och skolans värdegrund
Syftet med delstudie två är att studera hur problemet med diskriminering gentemot ickeheterosexuella beskrivs och definieras i en skolkontext. Delstudien är en strategistudie som fokuseras kring hur den heterosexuella normen konstrueras i relation till föreställningar om kön, etnicitet och klass i skolans sätt att arbeta med jämställdhets- och värdegrundsfrågor. En viktig fråga är hur den heterosexuella normen befästs i anslutning till jämställdhets- och värdegrundsarbete i allmänhet såsom vid demokratifrågor, rasism och mobbning. Denna ansats bygger på erfarenheter från tidigare studier där vi sett hur grupper ställs mot grupper, även i arbete mot diskriminering.

Studien riktas mot både elever och personal. Intervjuer kommer att göras med jämställdhetsansvariga, RFSL -informatörer, värdegrundskonsulter och barnmorskor från ungdomsmottagningar. Intervjuer kommer också att göras med lärare och elever på två skolor där dessa aktörer är verksamma. Detta för att se hur normer upprepas och omvandlas. Deltagarobservationer kommer också att göras i skolornas konkreta arbete med värdegrunden. Till detta kommer också att fogas textanalyser av lokala styrdokument och RFSL:s informationsmaterial. För studien har forskarna tillgång till de så kallade campusskolor som står till förfogande för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning vid Campus Norrköping. Forskarna har även etablerat nödvändiga kontakter med RFSL.

Delstudie tre – kön och sexualitet i skolans tidigare år
Syftet med delstudie tre är att undersöka skolans normgivande och fostrande roll för barns sätt att förstå sig själva och andra, utifrån föreställningar om sexualitet och kön, men även klass och etnicitet. Studien fokuserar de diskurser och normer utifrån vilka elever i grundskolans tidigare år konstrueras och konstruerar sig själva. Det finns många studier som på olika sätt behandlar kön i skolan (se t.ex. Fagrell 2000, Evaldsson 2000, Karlsson 2003, Kimball 1994, Lindroos 1995, Lundgren 2000, Mac an Ghaill 1994, Sandqvist 1995, Wernersson 1988). Merparten av denna forskning rör områden såsom klassrumsinteraktion, lek, studieprestationer och hur könen förhåller sig till varandra i skolan. Men, som Elisabet Öhrns (2002) forskningsöversikt om unga i skolan visar, bygger merparten på ett dikotomiskt tänkande kring kön, där skillnader mellan manligt och kvinnligt inte bara beskrivs, utan också tas för givet. De flesta studier handlar alltså om vad som kännetecknar pojkar respektive flickor.

Trots att forskningsöversikten visar att kön i skolan hör samman med elevers tillhörighet i termer av klass, kön och etnicitet, konstaterar Öhrn att det är få svenska studier som studerar kön tillsammans med andra sociala kategoriseringar. Man kan även konstatera att även om det finns en rad studier om flickor respektive pojkar i skolan, så finns det, så vitt känt, inga studier som ser på barns könskonstruktion utifrån ett sexualitets- och queerperspektiv, det vill säga hur barns sätt att gestalta kön förhåller sig till den heterosexuella normen. Genom deltagarobservationer i en skola under ett år, såväl i undervisningssituationer, på raster och vid annan verksamhet studeras hur barn görs begripliga utifrån normer om sexualitet, kön, etnicitet och klass. Kontakter med skola finns redan genom lärarutbildningens campusskolor.

Delstudie fyra – skolan som heteronormativ arbetsplats

Syftet med delstudie fyra är att studera hur normer kring sexualitet skapas och utmanas i skolan som arbetsplats – i undervisning, kollegor emellan, i möten med föräldrar - samt hur dessa normer relateras till föreställningar om kön, etnicitet och klass. Såsom beskrivits ovan är det ovanligt med öppna homosexuella såväl inom lärarutbildningen som på skolorna. Skolan framstår därmed som en heterosexuell miljö där det tas för givet att lärare och annan personal är heterosexuella. I tidigare relaterade utredningarna om homosexuellas situation i arbetslivet beskrivs osynliggörande och diskriminerande normer som de största problemen för ickeheterosexuella i arbetslivet. I SOU 1984:63 beskrivs detta med begreppet ”tystnadens tyranni”. Vi menar att detta också skulle kunna vara en betecknande beskrivning för skolan som arbetsplats. Även om kön är något som aktualiserats i studier kring läraryrket (se t.ex. Gannerrud 1999) har vi inte funnit några studier om skolan som heteronormativ arena. I delstudie fyra vill forskarna under ett år att göra deltagarobservationer och intervjuer i en skola, med fokus på skolan som arbetsplats för lärare och annan personal. Observationerna kommer att göras i en rad olika situationer där lärarrollen utövas, gestaltas och ges mening. Genom personliga kontakter har forskarna möjlighet att bedriva studien på en skola där det finns både hetero- och homosexuell personal. Resultaten av studien kommer givetvis inte att vara generaliserbara för hela skolväsendet, men generera teoretiska redskap för att arbeta vidare med frågan på ett nationellt plan.




Läs om vad tidigare forskning har visat
Forskning.ppt (296kB)

Jag inriktar mig inte på sexualundervisning:
En studie av attityder till homosexualitet i undervisning och läromedel på SFI
Läs och ladda ner studien

Skola i normer

Boken granskar hur normer för hur man ska vara och bete sig upprepas och utmanas av elever och lärare i skolan, på lärarutbildningen och i skolans värdegrundsarbete.

Läs mer och beställa